Jag blev bitter, gav upp och då sjönk den!
Hejsan! Nu är bitterkärringen tillbaka. Eller egentligen inte så bitter... Eller ja vet inte.
Som jag skrev tidigare har pappa varit här och det har varit jättetrevligt :).
Enda jobbiga är ju att jag blivit så sjukt bitter de senaste dagarna. Jag är så less på att vara gravid!
Så imorse bestämde jag mig: jag intalar mig själv mer eller mindre att jag inte är gravid!
Droppen var nog när pappa sa att magen inte sjunkit tillräckligt än, men säkert blir något snart. Då tänkte jag. Nej fan! Det blir ingen bebis på ett bra tag, det här väntandet gör mig galen och sjukt bitter.
Var snäll iallafall och varnade Glenn att nu kommer hans tålamod verkligen att få sättas på prov för jag kommer nog inte vara snäll å trevlig de närmaste dagarna.
Ikväll vid 9 tiden åkte pappa hem igen och det var då vi märkte det. Hur brutalt mycket magen han sjunka på bara några timmar!? Känns rätt sjukt att den sjunkit så mycket. Men nej! Jag vägrar tro att något är på g nu! För det har jag tänkt så många dagar nu.
För att övertyga mig själv att det kommer ta tid gick jag och Glenn på en kvällspromenad. Innan har jag aktat mig för brunnar det stå 40 på (Innebär att det kommer bli 40 dagar extra väntan) och även aktat mig för v-brunnar (V står för vänta)
Men ikväll så gick jag på alla jag kunde hitta! Här ska bebis gräddas i mammas mage länge och väl! Med tanke på hur många v och 40 brunnar jag trampat på ikväll så borde det innebära ca ett års övertid i magen. Men den som väntar på något gott väntar ju aldrig för länge! :)
Tänkte lägga ut en bild från tisdags och en från ikväll så kan ni se hur mycket magen sjunkit :)
Godnatt på er!