Jag ogillar
Finns mycket i livet man inte gillar. Hata är ett starkt ord. Och ska jag vara ärlig så, visst, det finns många människor jag OGILLAR men inte hatar. Kan bara sätta HATA-stämpeln på en person och den personen önskar jag verkligen vore DÖD! Visst, starka ord men sanna. Ingen har någonsin en aning om vem jag menar så ni kan sluta gissa ^^
Ogilla är något jag inte orkar göra så mkt heller. Folk gör fel, folk säger saker dom inte menar, folk utför dumma handlingar utan att tänka på vad det kan medföra för komplikationer.
Folk har sårat mig självklart, det händer för alla att man blir sviken ett x antal gånger i livet.
Många grämer sig över sånt länge, men till skillnad från andra kan jag gå vidare. Jag lägger inte ner energi på hat. Vad hjälper det mig?
det är dom som svikit som ska gräma sig över sakerna, inte jag.
För mig handlar det mesta om förtroende. Jag bryr mig inte om vad en människa kan ha gjort tidigare i sitt liv. Den människan jag vill känna är den personen som dom är i nutid, realtiden.
Folk tänker alldeles för mycket på vad en människa kan ha gjort innan. Alla människor har gjort felbeslut tidigare i sitt liv. Men sålänge man kan ångra det och inte göra om det förtjänar alla en ny chans. Så ser jag på det.
Jag vet inte hur ni andra ser på det. Men varför hata?
Jag ser allt mycket enklare nu än vad jag gjorde förut. Folk kan sitta å snacka skit. Jag svarar varken med bu eller bä. För det får bara mig att ge mig själv komplikationer.
Jag menar dock inte att jag gärna e vän med alla människor i världen. Jag kan väl mer eller mindre se ner på människor också. Men beror ju på vad man menar.
Jag gillar inte folk som ska föreställa att vara ens "vänner" men som i själva verket kan sitta å snacka skit om en bakom ens rygg, kalla en för massa själsord och sen säga att man kan stå för vad man tycker att man inte snackar skit osv. Men i själva verket är människan MINST lika dålig som alla andra som snackar skit. man vill bara inte se sina egna brister.
Mycket skrivet men känns som jag endå inte fått ut allt jag skulle vilja skriva.
kortfattat: Mkt hat för så lite, Vad vinner man på det? Är det avundsjukan som slår in? Något ni själva inte uppnår?
Och en sak till. Jag har väldigt roligt på min blogg. Vet ni varför? Jo för att allt som skrivs är inte så seriöst som vissa tror. Mina vänner kan läsa vad som är sant och inte sant. Dom skrattar åt det, tycker det är roligt. Sen har vi ju dom som inte förstår det, folk som inte vet vem jag är och folk som inte känner mig och folk som TROR att dom känner mig. All ironi över min blogg tycker jag är roligt. Vet ni varför? Jo precis för att vissa tar det på allvar. Alla roliga kommentarer man får. Sånt jag SKRATTAR åt. För att folk är så blåsta och inte ser ironin.
Men så kan det vara. Så jag avslutar med att säga: Have fun and enjoy it!
Ogilla är något jag inte orkar göra så mkt heller. Folk gör fel, folk säger saker dom inte menar, folk utför dumma handlingar utan att tänka på vad det kan medföra för komplikationer.
Folk har sårat mig självklart, det händer för alla att man blir sviken ett x antal gånger i livet.
Många grämer sig över sånt länge, men till skillnad från andra kan jag gå vidare. Jag lägger inte ner energi på hat. Vad hjälper det mig?
det är dom som svikit som ska gräma sig över sakerna, inte jag.
För mig handlar det mesta om förtroende. Jag bryr mig inte om vad en människa kan ha gjort tidigare i sitt liv. Den människan jag vill känna är den personen som dom är i nutid, realtiden.
Folk tänker alldeles för mycket på vad en människa kan ha gjort innan. Alla människor har gjort felbeslut tidigare i sitt liv. Men sålänge man kan ångra det och inte göra om det förtjänar alla en ny chans. Så ser jag på det.
Jag vet inte hur ni andra ser på det. Men varför hata?
Jag ser allt mycket enklare nu än vad jag gjorde förut. Folk kan sitta å snacka skit. Jag svarar varken med bu eller bä. För det får bara mig att ge mig själv komplikationer.
Jag menar dock inte att jag gärna e vän med alla människor i världen. Jag kan väl mer eller mindre se ner på människor också. Men beror ju på vad man menar.
Jag gillar inte folk som ska föreställa att vara ens "vänner" men som i själva verket kan sitta å snacka skit om en bakom ens rygg, kalla en för massa själsord och sen säga att man kan stå för vad man tycker att man inte snackar skit osv. Men i själva verket är människan MINST lika dålig som alla andra som snackar skit. man vill bara inte se sina egna brister.
Mycket skrivet men känns som jag endå inte fått ut allt jag skulle vilja skriva.
kortfattat: Mkt hat för så lite, Vad vinner man på det? Är det avundsjukan som slår in? Något ni själva inte uppnår?
Och en sak till. Jag har väldigt roligt på min blogg. Vet ni varför? Jo för att allt som skrivs är inte så seriöst som vissa tror. Mina vänner kan läsa vad som är sant och inte sant. Dom skrattar åt det, tycker det är roligt. Sen har vi ju dom som inte förstår det, folk som inte vet vem jag är och folk som inte känner mig och folk som TROR att dom känner mig. All ironi över min blogg tycker jag är roligt. Vet ni varför? Jo precis för att vissa tar det på allvar. Alla roliga kommentarer man får. Sånt jag SKRATTAR åt. För att folk är så blåsta och inte ser ironin.
Men så kan det vara. Så jag avslutar med att säga: Have fun and enjoy it!
Kommentarer
Trackback