Update!
Herregud vad skrivandes inte hinns med/glöms bort. Tiden rinner iväg och jag försöker njuta av var dag så mkt som det går. Tänk att snart har det gått en hel månad sen våran lilla skatt kom ut! Var tog dessa dagar vägen? Jag vet att alla alltid säger/skriver så men ärligt talat är jag lite i chock över hur tiden kan flyta på så snabbt! Snart är spädisperioden över! Snart är "snusandet" av spädbarn över. Gud, jag gråter nästan bara av tanken. Alla barns perioder är helt fantastiska men tanken av att bara veta att den tiden som flyter förbi kommer aldrig tillbaka får mig att få lite ångest.
Ölands djurpark
Mysgris🌸
Mys i soffan tillsammans med farfar och faster 🌸
Första badet 😂
Bara för att vi kan 😀
Denna tjejen är helt magisk 💖
Sen Céleste kom så har vi hunnit med semester i Blekinge! Jag börjar faktiskt gilla lilla Torhamn mer å mer för varje gång jag är där (men jag tycker fortfarande att det är ett riktigt blåshål).
Céleste går upp i vikt så det bara skvalpar om henne 😂.
Tyvärr har det stött på lite problem angående det maten. Hon har börjat få sådan magsmärta av min mjölk. Vi har prövat både Minifom och magdroppar och inget hjälper. Då återstår det bara "diet" för mig igen precis som med Céline. Men för att jag ska orka vara en bra mamma och för att både Céline å Céleste ska få ut det bästa av tiden så känner jag att där drar jag min gräns. Hur ska jag kunna ta hand om Céline och vara en bra mamma för henne om jag ska ha ett stackars litet barn i min famn som gråter av magont och aldrig vill släppa bröstet och alltid är missnöjt? Nej där blir det orättvist för Céline. Och varför ska Céleste få ha magont och vara missnöjd för att hon aldrig blir helt nöjd men min mjölk?
Jag prövade ersättning igår till henne. Och vet ni vad? Hon somnade på en gång och sov i flera timmar! Likaså natten var hon nöjd betydligt mkt längre och hon sover bättre! Sover hon, sover jag. Win win...
Dock är det ett val som gör mig väldig ledsen och ger mig även känslan av misslyckande. Det var en sak när jag bara hade Céline. Hon kunde få hänga på mig hela tiden och för henne hjälpte Magdropparna en hel del. Då hade jag bara henne. Nu har jag 2 fantastiska tjejer att ta hand om..
Jag vill så gärna amma. Det är ju det bästa och det är så mysigt! Men är det verkligen det bästa om Céleste får ont och aldrig är nöjd? Nej jag vet inte vad jag ska tycka. Jag vet bara att jag känner mig misslyckad som inte kan ge henne den mjölken hon förtjänar. Jag pumpar ut mjölk för glatta livet för att försöka hålla produktionen vid liv ifall hennes mage en dag skulle bli bättre och klara av min mjölk. Men sinar mjölken så gör den det.
Nog om mjölken. Jag vill iallafall tacka alla så hemskt mkt för era gratulationer och presenter! Mänskligheten är så fantastisk och givmild av både kärlek och gåvor. Ni alla vet vilka ni är! Vi alla blir så glada!
Livet som 2-barnsmor sätts ibland på lite prövningar. Med en 3-åring envisare än en hel skolklass tillsammans så har det inte alltid varit helt enkelt. Men måste endå säga att oftast är det de. Céline är så stolt och lycklig av att få vara storasyster och att se hennes kärlek till lilla Céleste är obeskrivligt.
Och rädslan jag kände innan för att kanske inte kunna känna lika mkt kärlek till det nya livet som skulle komma är som bortblåst. När man inte tror att man kan ge ut mer kärlek än vad man redan gör, så har man faktiskt minst lika mkt kärlek till att dela ut 💖
Första badet 😂
❤️